Min Blogg

Onsdagen 10 Oktober 2012

Hejsan!

Denna veckan har det gått 6 veckor sedan jag opererade min droppfot, så idag var jag på återbesök hos min kirurg.

Han plockade bort gipset och ville se hur det ser ut och om foten låg kvar i den ställning som han "lyft" upp den i när han gjorde senförflyttningarna. Det såg konstigt ut i mina ögon, för första gången på 3,5 år så ramlade INTE foten ner som en droppe, utan den såg faktiskt normal ut!!! Helt otroligt bara det Cool. Den är ju fortfarande svullen efter operationen, men såren har läkt bra och nu är det inuti som det ska läka ordentligt oxå.

Jag kommer ju aldrig kunna få en normalt fungerande fot igen, men bara detta att få den rakare, så skön känsla....

Nu är det ju så att han har flyttat på senor från vaden och sytt fast i foten, så min hjärna "funkar" inte riktigt Vinkar....  när jag vrider den friska foten inåt och ska samtidigt göra det med den opererade så går den lite uppåt istället, den funktionen har ju varit helt borta i 3,5 år.... bara det, det är inte mycket rörelse ännu, men det ska gå att träna upp. Det kommer ta tid, men det SKA gå!!!!

 

Lite otur hade jag ju när jag ramlade efter 3 veckor så jag råkade hoppa 4 steg på den nyoper. foten, det var ju inte bra, något hände, men pg a detta får jag ha gipsskenan kvar i ytterligare 2 veckor för att vara på den säkra sidan.

Men jag ska med hjälp ta bort gipsskenan 3ggr per dag och träna upp rörelserna i foten, det är svårt, men det måste gå....

Ska först och främst göra detta i 2 veckor nu, sedan ska gipset bort för alltid hoppas jag och jag ska då istället ha min gamla dursalskena i ytterligare 2 månader + en stor nattskena på nätterna som jag måste ha i 6 månader till.....men det är bara att gilla läget, allt för att inte foten ska trilla ner igen.

Jag hoppas verkligen detta kommer bli bra, det måste det.

Vet ej när jag kan jobba igen, men det går väl några veckor till, jag måste ju kunna köra bil, kunna gå, ja vara normalt rörlig igen.

Ja det är mitt liv just nu. Inga kattdamer som löper ännu, så inga parningar, men jag hoppas snart Onja kommer igång igen så det kan bli lite Maine Coon bebisar framöver.

Ha det jättebra!

Kram Hjärta